Hoppa till innehållet

Doris Stevens

Från Wikipedia
Doris Stevens
Doris Stevens, 1917 eller 1918.
Född26 oktober 1888[1]
Omaha, USA
Död22 mars 1963[2][3] (74 år)
New York, USA
Medborgare iUSA[4]
Utbildad vidOberlin College
SysselsättningKvinnosakspolitiker, sociolog[5], feminist[6], socionom[5], rösträttsaktivist[4], lärarinna[5], aktivist[7]
Redigera Wikidata

Doris Stevens, född 26 oktober 1888 i Omaha, Nebraska, död 22 mars 1963 i New York, var en amerikansk feminist.[8] Hon var en av de centrala aktörerna under första vågens feminism i USA på 1900-talet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier

[redigera | redigera wikitext]

Stevens var dotter till Henry Stevens och Caroline Koopman. Modern var född i Nederländerna, och Stevens farföräldrar var invandrare från Storbritannien. I ungdomen hade modern velat bli läkare, men hon måste ge upp drömmen när hon bildade familj.[9]

Stevens studerade franska, engelska, tyska, psykologi och Shakespeare vid Oberlin College. På fritiden ägnade hon sig åt musik och jakt. Hon fick rykte om sig att ha flera romantiska förbindelser och tog avstånd från traditionella kvinnliga sysslor och attribut såsom hushållsarbete. 1911 avlade hon en kandidatexamen i sociologi. Vid Oberlin blev Stevens medlem av College Equal Suffrage League.[10]

Aktivism för kvinnlig rösträtt

[redigera | redigera wikitext]

Under två år arbetade Stevens som high schoollärare i Cleveland i Ohio, för att därefter på heltid engagera sig i kvinnorörelsen.[11] Hon blev organisatör för National American Woman Suffrage Association (NAWSA) i Dayton County, och när Alice Paul grundade Congressional Union for Woman Suffrage, flyttade Stevens till Washington, D.C. för att bistå henne.[12] För NAWSA:s räkning arbetade Stevens i Rhode Island 1913, i Colorado 1914 och etablerade sig 1915 i Kalifornien. I San Francisco organiserade hon 1915 den första nationella konferensen om kvinnlig rösträtt.[13]

1917 greps Stevens för att ha strejkat utanför Vita huset, och hon fick som advokat Dudley Field Malone.[14] Hon dömdes till 60 dagar i arbetshus men avtjänade bara tre dagar innan hon benådades. 1924 blev Stevens medlem av styrelsen för National Woman's Party (NWP), avancerade till ordförande för NWP:s New York-avdelning och ledde partiets kampanj för inval av kvinnor i kongressen 1924. I New York umgicks Stevens med radikala socialister som John Reed och Louise Bryant.[13]

Internationell feminism

[redigera | redigera wikitext]

Stevens arbetade nära Alva Belmont. På 1920-talet flyttade Stevens till Frankrike, där Belmont bodde, och Stevens gjorde stora personliga uppoffringar för Belmont. Belmont övervägde att testamentera pengar till henne, men avstod möjligen till följd av att Stevens ville fortsätta sina doktorandstudier.[15] 1928 greps Stevens utanför den franske presidentens sommarresidens i Paris, efter att ha sökt stöd för kvinnliga politiska rättigheter av parterna som undertecknade Briand–Kellogg-pakten. Belmont avled 1933, och en rättsvist uppstod mellan Stevens och partiledaren för NWP, Alice Paul, om Belmonts tillgångar. Tvisten ledde till att Stevens 1947 bröt med NWP. Därefter var Stevens fram till sin bortgång 1963 aktiv i Lucy Stone League.[14]

1928 blev Stevens ordförande för Inter-American Commission of Women (IACW).[11] På sommaren 1938 besökte Stevens och andra representanter för IACW Dominikanska republiken, för att diskutera utökade politiska rättigheter för kvinnor med landets ledare Rafael Trujillo. Stevens fick personligen god kontakt med Trujillo.

Internt kritiserades Stevens ledarskap i IACW, och vid panamerikanska konferensen i Lima i december 1938 avsattes hon. Organisationen motarbetades av Franklin D. Roosevelts administration, och eftersom Stevens tillsatts som ordförande av Pan American Union hävdade delegaterna från USA att hon inte kunde anses representera USA:s regering. IACW var under Stevens ordförandeskap självständigt gentemot Pan American Union. Sedan Stevens tvingats bort som ordförande, organiserades IACW om.[16] Enligt Stevens själv utsattes hon för en konspiration initierad av Eleanor Roosevelt.[14]

1931 blev Stevens den första kvinnliga ledamoten av American Institute of International Law, och hon verkade i den rollen för internationella fördrag om jämställdhet. Hon verkade för inrättandet av professurer i feministiska studier vid USA:s universitet. En sådan inrättades till hennes minne 1986 vid Princeton University.[17]

Privatliv och i kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Doris Stevens gifte sig 1921 med advokaten Dudley Field Malone, som kom att dela hustruns engagemang för kvinnors politiska rättigheter. Till följd av Malones alkoholism och misshandel av Stevens, var äktenskapet olyckligt.[14] Makarna skildes 1929.[17] 1935 gifte sig Stevens med den konservative journalisten Jonathan Mitchell, som skrev för National Review. Hennes politiska orientering skiftade från socialism till antikommunism, och Stevens och Mitchell gav på 1950-talet stöd för Joseph McCarthy.[14]

1920 publicerade Stevens boken Jailed for Freedom som handlar om militant feminism i USA 1913–1919. Hennes efterlämnade papper förvaras hos Nebraska State Historical Society.[11]

I filmen Iron Jawed Angels (2004) gestaltas Doris Stevens av Laura Fraser.[18]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bp06h1, läst: 31 december 2025.[källa från Wikidata]
  2. ↑ läs online, oasis.lib.harvard.edu .[källa från Wikidata]
  3. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bp06h1, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 Thomas Dublin & Kathryn Kish Sklar (red.), Online Biographical Dictionary of the Woman Suffrage Movement in the United States, Alexander Street Press.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20191019765, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20191019765, läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10977909167749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  8. ↑ ”Doris Stevens”. Nebraska Authors. https://nebraskaauthors.org/authors/doris-stevens. Läst 31 december 2025.
  9. ↑ Trigg, Mary K. (2014). Feminism as Life's Work : Four Modern American Women Through Two World Wars. Rutgers University Press. sid. 29–30
  10. ↑ Trigg, sid. 32–33.
  11. 1 2 3 ”Doris Stevens [RG3740.AM”]. Nebraska State Historical Society. https://history.nebraska.gov/collection_section/doris-stevens-rg3740-am/. Läst 31 december 2025.
  12. ↑ Amorosa, Paolo (2019). Rewriting the History of the Law of Nations : How James Brown Scott Made Francisco de Vitoria the Founder of International Law. Oxford University Press. sid. 250
  13. 1 2 ”Doris Stevens (1888 [1892? – 1963)”]. Suffragist Memorial. https://suffragistmemorial.org/doris-stevens-1888-1892-1963/. Läst 31 december 2025.
  14. 1 2 3 4 5 Rupp, Leila J. (1989). ”Feminism and the Sexual Revolution in the Early Twentieth Century: The Case of Doris Stevens”. Feminist Studies 15 (2): sid. 290–292. doi:10.2307/3177789.
  15. ↑ Trigg, sid. 154, 156.
  16. ↑ Towns, Ann (november 2010). ”The Inter-American Commission of Women and Women’s Suffrage, 1920–1945”. Journal of Latin American Studies (Cambridge University Press) 42 (4): sid. 799, 801. doi:10.1017/S0022216X10001367.
  17. 1 2 ”Doris Stevens, 1888–1963”. Columbia University. https://reidhall.globalcenters.columbia.edu/content/doris-stevens-1888-1963. Läst 31 december 2025.
  18. ↑ ”Iron Jawed Angels (TV Movie 2004)”. Internet Movie Database. https://www.imdb.com/title/tt0338139/. Läst 31 december 2025.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Doris_Stevens&oldid=58971958”