Mekaniserat jordbruk

En traktor drar en plog, en tallriksharv och en pinnharv.

Mekaniserat jordbruk, industriellt jordbruk, är jordbruk som bedrivs med traktorer och andra jordbruksmaskiner.

Jordbruket började mekaniseras i Europa och Nordamerika på 1800-talet. Drivkrafterna var en ökad befolkning och att kunna överföra arbetskraft till den framväxande industrin. I utvecklingsländer är jordbruket sällan mekaniserat. År 1933 fanns det endast 4 skördetröskor i Sverige, år 1946 hade antalet ökat till 368. År 1947 såldes det för första gången över 1000 skördetröskor i Sverige. År 1961 var antalet 23.350. Observera att olika källor ger något varierande uppgifter angående antalet traktorer och skördetröskor.

Tabell 1. Antalet hästar, traktorer och skördetröskor i Svenskt jordbruk

År	Hästar 1000-tal	Traktorer 1000-tal	Skördetröskor 1000-tal
1944	604	25	0,4
1951	415	74	7
1961	166	148	26
1966	78	163	39

Djurskötseln i mekaniserat jordbruk sker ofta i stora rationella inomhusanläggningar, som av kritikerna kallas djurfabriker. År 1972 kom 60% av världens äggproduktion från burhöns.

Konventionellt och ekologiskt jordbruk

I dagens mekaniserade jordbruk särskiljs två ideologiska inriktningar, nämligen konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk. I det konventionella jordbruket tillåts användning av mineralgödsel och bekämpningsmedel, vilket är förbjudet inom det ekologiska jordbruket. Det ekologiska jordbruket har visat sig ge en betydligt lägre skörd jämfört med det konventionella jordbruket (i vissa fall närmast en halvering av skördarna). Idag är mer än 90 % av den svenska åkerarealen konventionellt odlad. Det konventionella jordbruket bidrar till övergödning och att miljögifter sprids i naturen, medan det ekologiska jordbruket är mer långsiktigt- och miljöanpassat.

Betydelse för den svenska samhällsutvecklingen

Den kraftiga mekaniseringen inom lantbruket har fått en enorm påverkan på samhällsutvecklingen under de senaste 150 åren, alltså sedan den agrara revolutionen anses ha upphört.

Runt 1850 låg en bra spannmålsskörd på cirka 700 kg spannmål/ha. För dessa 700 kg spannmål fick en bondefamilj (med drängar och pigor) lägga ner cirka 150 arbetstimmar/hektar och år.

Antalet mantimmar per hektar sockerbetor.

År 1940	År 1950	År 1960	År 1970	År 1980
575	450	270	109	52

Idag är en spannmålsskörd på cirka 7 000 kg spannmål/hektar ingen märkvärdighet inom det konventionella lantbruket. För denna skörd behöver den moderna lantbrukaren bara lägga cirka 4-5 timmar per hektar och år, där nästan hälften går åt för plöjning.

Med dagens moderna lantbruk i de industrialiserade länderna har en mycket stor del av befolkningen lämnat jordbrukssektorn. Från 1800 och fram till 1950 tredubblades folkmängden i vårt land från 2,3 till 7 miljoner. Omkring 1850 var var närmare 80 procent av totalbefolkningen sysselsatt inom jordbruk med binäringar, år 1900 55 procent och år 1950 25 procent. År 1977 6 procent. Idag är det bara några få procent av svenskarna som arbetar inom lantbruket.

Medelskörd i kilogram per hektar i Sverige.

Gröda	År 1866-1870	År 1881-1890	År 1931-1940	År 2007
Höstvete	1330	1400	2345	6461
Vårvete		1425	1820	4372
Korn	1220	1485	2015	4480
Havre	1200	1315	1795	4278
Ärter		1425	1510	2850
Potatis		7750	14.300	27.800
Sockerbetor		26.500	35.600	52.600

Orsaker till skördeökningarna:

• Dikning och växelbruk med vall
• Effektivare jordbearbetning
• Radsåning
• Utsädeskontroll och växtförädling
• Konstgödsel
• Utsädesbetning och växtskydd
• Kemisk ogräsbekämpning